KÄNDE MIG IAKTAGEN PÅ VÄG HEM =S
Hej hej kära bloggare!!!!
Sitter i soffan och tänker på hur dagen har sett ut... egentligen hade jag föreläsning idag men orkade verkligen inte gå (Följ inte mina fotspår *hehe* !!!!) så jag stannade hemma istället... har bara latat mig hela dan kan man säga!... Men ibland behövs det! Jag kände mig hängig idag.... ANYWAY... På kvällen kände jag för att gå ut och köpa lite chips och det till Grey's Anatomy så jag gick till affären... På väg hem gick jag förbi en liten park och fick den konstigaste känslan någonsin!!!! Såg en konstig skugga bland träden och kunde inte låta bli att känna mig iaktagen =S Som om någon höll på att stirra... det var så jobbigt! Framför allt för att jag är mörkrädd! (rädd av det okända) så det var en jätte jobbig stund....
Har ni någonsin känt som att någon tittar på er fastän ni inte kan se någon som stirrar??????
Sitter i soffan och tänker på hur dagen har sett ut... egentligen hade jag föreläsning idag men orkade verkligen inte gå (Följ inte mina fotspår *hehe* !!!!) så jag stannade hemma istället... har bara latat mig hela dan kan man säga!... Men ibland behövs det! Jag kände mig hängig idag.... ANYWAY... På kvällen kände jag för att gå ut och köpa lite chips och det till Grey's Anatomy så jag gick till affären... På väg hem gick jag förbi en liten park och fick den konstigaste känslan någonsin!!!! Såg en konstig skugga bland träden och kunde inte låta bli att känna mig iaktagen =S Som om någon höll på att stirra... det var så jobbigt! Framför allt för att jag är mörkrädd! (rädd av det okända) så det var en jätte jobbig stund....
Har ni någonsin känt som att någon tittar på er fastän ni inte kan se någon som stirrar??????
TAKE CARE!!!!
Kommentarer
Postat av: Anni
Jag känner väldigt ofta så, men jag har å andra sidan en rad psykiska problem så att jag känner det så pass ofta är nog inte så konstigt. Men jag tror att alla, även de som inte är sjuka, känner så någon gång.
Fast ibland är rädslan befogad. Satt i Solna Centrum en kväll & kände mig plötsligt väldigt utstirrad, så jag vände mig om och uppe i en liten skogsdunge stod en snubbe och iakttog mig. Läskigt. Det var liksom jag & snubben i hela Solna Centrum.
Trackback
